Barnhemsbesök i Ukraina

Resia har sedan snart 20 år ett engagemang för barn i Ukraina. Över 400 barn från Tjernobylområdet har oförglömliga upplevelser från tvåveckorsläger i Alingsåstrakten, där Resia finansierat resekostnaderna. Numera stödjer Resia verksamheten vid ett rehabiliteringshem i sydvästra Ukraina, i staden Reni. Området kallas för det glömda hörnet och gränsar till Rumänien och Moldavien. På rehabiliteringshemmet som heter Novy Dom (Nya Huset) och drivs av den ideella föreningen Barnens hopp, finns drygt 15 barn. (Läs mer här).Det förestås av Agneta Bergström, med rötter i Sollentuna. Hon bor där sedan starten för åtta år sedan. Hon har tio medhjälpare. Vadik är huvudsakligen chaufför, hans fru Nina är Agnetas ”högra hand”. Novy Dom är också centrum för hjälp till, för närvarande, 43 familjer i området. Hjälp bestående av regelbundna matpaket och ved samt finansiering av medicin och sjukvårdskostnader. Resia samarbetar med New Hope, Reseindustrins Barnfond i sitt stöd. Övriga som stödjer verksamheten är faddrar och ytterligare några företag.

novy_1
Barnen med Bogdan, två år, i spetsen. Många små barn, men några tonåringar som är ett stort stöd för dem.

Ingemar Svennered som arbetar på Resia har besökt Novy Dom åtskilliga gånger och berättar här om sitt senaste besök.

Vi anlände till Novy Dom en söndagskväll, efter 23 mil och fem timmar på skumpiga vägar genom Moldavien. Tullbestyren i Moldavien och Ukraina brukar vara spänningsmoment vid våra besök, men det gick bra.

Presentutdelning

Under måndagen var barnen i Novy Dom lediga från skolan och dagis, för vår skull! På förmiddagen var det dags för väsköppning. Väskor, huvudsakligen fyllda med kläder, som tillsammans vägde 160 kg. Lufthansa var generösa vid vårt önskemål om extrakilon. Det var som julafton. Alla barn satt förväntansfulla och blev mycket lyckliga över alla kläder, som också kommer barnfamiljer i Reni med omnejd till del. Vi umgicks med barnen och åt tillsammans. På kvällen hade vi fest, där vi fick introducera våfflor.

novy_2
”Julafton”!

Vi hann också med en rundtur i staden under måndagen. Några ärenden skulle uträttas och lite sightseeing ingick. Vi åkte ner till floden Donau, som rinner ut i Svarta Havet strax bortom Reni. På andra sidan, några hundra meter bort, ligger Rumänien. I Reni fanns förr färjetrafik till Turkiet, men denna och mycket annat i staden är numera nedlagt. Nina tycker att det bara blir värre och värre. Arbetslösheten är stor, brottslighet och alkoholism ersätter arbete. Kriget i östra Ukraina förvärrar naturligtvis situationen. Inte med direkta krigshandlingar, men genom skyhöga prishöjningar och en allmän oro för framtiden.

Besök hos konstnären Vadim Martinyuk

novy_5
Inna och Vadim.

Största intrycket under dagen gjorde besöket hos kostnären Vadim Martinyuk. Hans konstverk är fantastiska, men det som berörde mest var hans bakgrund och hans nuvarande livssituation. Han är i trettioårsåldern. Hans föräldrar var alkoholister och de hade det bäst om barnen inte störde dem. Vadim placerades i en tunna, han kom ingen vart. Än värre var att hans muskler inte utvecklades och han är därefter rullstolsburen. Vadim placerades på internat och därefter på ett äldreboende och framtiden såg mycket dyster ut. En av hans systrar hamnade dock hos en fosterfamilj som behandlade henne väl och hade omsorg också om Vadim. Vadim träffade så småningom Inna, de blev kära och är nu gifta och väntar barn i december månad! Hon arbetar på ett kafé i staden och Vadim målar tavlor och har god avsättning för dem genom kontakten med bl a Novy Dom. Genom sina inkomster har Vadim och Inna nu möjlighet att göra i ordning sitt hus, som varit mycket dåligt.

novy_7
Vadim har gjort många fina konstverk.

Utdelning av matpaket

Under tisdagen fick vi följa med på utdelning av matpaket i ett par grannbyar till Reni. Det började med att vi åkte till en liten marknad i ett gathörn och handlade potatis och grönsaker, sedan vidare till affären för köp av annan basföda. Så bar det iväg ut på vägarna och ett zick-zackande kring hålorna. Några familjer hade lyckan att få matpaket och en liten pratstund. Det vi fick se och höra var omänskligt. Agneta berättade att barnfamiljerna som får mat också får ved inför vintern. Hittills har 27 av de 43 familjerna fått, men det finns goda förhoppningar att pengar kommer in så att alla kommer att få. Det är jobbigt att se behovet hos än flera familjer, men det finns inte möjlighet att hjälpa alla.

novy_4
På väg med matpaket.

Nya utryckningar

Under besöket i byn Nagornoe fick polisen se en skymt av vår bil. De ringde oss. Tre övergivna och hungriga barn i byn var i omedelbart behov av omhändertagande. Vi väntade in polisen, som kom och berättade för oss att barnen nu var försvunna. Nu får Agneta, Nina och Vadik avvakta och se vad som händer, men de är beredda att rycka ut. Detta är vardag för dem. När barn hämtas på det här sättet tar mat, avlusning och dusch vid. Därefter nya kläder och snart är de glada, väl omhändertagna av både personal och de nya kompisarna i Novy Dom. Här råder en mycket kärleksfull stämning, men det finns också regler och ordning och reda.

novy_6
Novy Dom är en idyll mitt i allt elände. 

Novy Dom är uppskattat

Det händer mycket kring Novy Dom och Agneta. 16 barn, det är alltid något på gång, positivt eller negativt. Glädjeämnen och stora bekymmer. Vi har under vårt besök varit med om både ock. Det är för närvarande många små barn. Flera nya sedan tidigare besök. Barn har lämnats till fosterfamiljer och i några fall återförenats med mamma och/eller pappa. Mestadels har det gått bra, men inte i alla fall. Det är tanken att barnen i ett akut skede kommer till Novy Dom för att slussas vidare. Novy Dom är numera en mycket uppskattad företeelse i Reni. Det var svårt till en början, man undrade vad en svenska (Agneta) skulle göra i denna avkrok av Ukraina. Man är nu på gång (sedan länge) att registera Novy Dom som ett rehabiliteringshem och därmed få en mer officiell status, men det är många byråkratiska problem på vägen.

novy_3

Syskonen Kalchu har vi mött många gånger nu. Silvia, som nyss fyllt 20 år, är den äldsta som bott i Novy Dom. Hon har nyligen fått eget boende tillsammans med sin pojkvän och jobbar nu som nanny på Novy Dom. Hon och hennes två bröder var de första som kom dit, för åtta år sedan. Den äldste brodern, Sasha 18 år, går nu en utblidning till bilmekaniker långt österut i Ukraina. Om ett år har han förhoppningsvis ett diplom på detta och goda förutsättningar att få jobb. Den yngre brodern Serjoza, 16 år, bor fortfarande hos Agneta och är ett stort stöd för de yngre barnen. Liksom alla barn i Novy Dom har syskonen en hemsk historia från barndomen att bära på.

För ordningens skull vill jag berätta att våra resekostnader inte belastar insamlade medel, utan vi står för dem själva, men det är det värt! Det är fantastiskt trevligt att få besöka Novy Dom och det är nyttigt att få se hur illa det kan vara i ett land som geografiskt inte är så långt från vårt eget.

PS  Agneta berättade när vi kommit hem att man varit och letat efter de tre barnen i Nagornoe, men inte hittat dem. Man fick dock berättat att mamman setts springande stupfull omkring i byn sent på kvällen med det minsta barnet, fyra månader, i famnen.

Känner du att du också vill hjälpa till så ta gärna kontakt med Ingemar Svennered, 0703-26 52 97. Fördelen med vår hjälp är att vi verkligen ser och vet att den når fram. Den administrativa kostnaden är mer eller mindre obefintlig. Kanske du vill köpa en av Vadims fantastiska tavlor så kan Ingemar även hjälpa till med detta. 

Betygsätt inlägget:
Barnhemsbesök i Ukraina
Kategori: Övrigt
Taggar:

2 Responses to Barnhemsbesök i Ukraina
  1. Resfredag Svara

    Vilka ofattbara öden – tänk vad exempelvis Vadim har behövt gå igenom i sitt liv. Tack Ingemar för att du delar med dig av resan till Novy Dom. Jag blir så glad att det finns människor som Agneta, som gör en skillnad i världen. Nu ska jag gå och krama mina egna tre barn lite extra. Jag försöker ofta förklara för dem att det inte är alla barn i världen som har förmånen att ha det lika bra som dem. I kväll ska jag berätta för dem om barnen på Novy Dom.

    • Hallins reseblogg Svara

      Resfredag: Så fint du skriver Annika och det är så viktigt att tänka på det som du beskriver. Så lätt vi tar allt för givet när vi oftast har det så bra. Jag är så glad att vi har möjlighet att hjälpa till och göra livet lite enklare för dessa människor.

Kommentera

Din email-adress kommer inte att publiceras. Var snäll och fyll i namn, email och en kommentar.