Drive on the left – en barnfamilj i Sussex och Devon – del 2

Igår fick vi följa Elisabeth och hennes familjs resa till London och Bath. Idag går resan vidare till Torquay och Brighton. Elisabeth bloggar varje dag på Librarybeth.

Mot Torquay

Efter två dygn i Bath är vi på väg mot Torquay, på vägen dit kör vi genom det underbart sköna landskapet. På en och samma dag hinner vi med att både njuta av böljande kullar, odlad mark, med en skörd som i min ögon ser ut att bli fin i högsommarvädret, genom ett klippig ravin och på vindlande vägar når vi Dartmoorheden.

Vädret bjöd på överraskande varmt men vi kommer iväg på en lagom lång vandringsled. Se till att läsa på innan så du vet hur lång tur du vill ha, böcker med vandringsleder finns på nätet och bibliotek.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Vi valde en tur på drygt 5-6 km och det tog med småpauser ca 3 timmar. På fötterna bör man ha ett par bra gymnastikskor alt. vandringskängor, vatten förstås och gärna lite matsäck. I solljuset en dag i juli är landskapet mycket välkomnande och vänligt, jag kan tänka mig att heden inte upplevs på samma sätt en dimmig kväll i slutet av november.

På sina håll kan man komma upp på lite höjder och få blicka ut över det vackra landskapet. Hälsa på ponnyhästar gör man också, de vandrar fritt här över heden, liksom betande kor.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Våra två dagar i Torquay ägnas åt att äta rejäla engelska frukostar på vårt hotell som är komplett med heltäckningsmatta överallt och smala korridorer. Personalen är vänlig och ser till att det inte fattas oss varken toast, bacon eller vegetariska alternativ till frukost.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Eftersom det brittiska sommarvädret bjuder på riktig värme testar vi att åka till en liten strandremsa dit vi enklast tar oss med en rälsbuss som mer är en hiss ned till stranden Babbacombe som består av klappersten. Engelska kanalen visar sig var iskall men det är ändå underbart att testa lite engelskt badliv, sitta där med sin glass i solen och beundra de som ändå med berått mod kastar sig i de kalla vågorna.

Torquay tar mig inte med storm som Bath gjorde, men staden har en pittoresk hamn och pir som vi promenerar på i kvällsljuset, i övrigt kryllar det av språkkurselever över allt.

bild 10

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Under vår resa ser vi till att köra småvägar, och det är verkligen små vägar på sina håll. Rätt var det är kan man få möte med en rejäl lastbil eller skördetröska. Det tar förstås lite längre restid men är så mycket värt och att färdas genom det engelska landskapet blir en stor behållning med vår resa.

En avstickare till Lyme Regis

På vår väg till Brighton ser vi till att svänga ner till den lilla staden Lyme Regis. Eller rättare sagt vi parkerar på ett fält och tar därefter en liten buss för att nå stadens mitt. Det här såg vi på flera småorter som vi passerar, man erbjuder parkering och busstransport, allt för att minska biltrafiken i själva staden. Smart och säkert välbehövligt, vi ser t ex i Lyme Regis som denna söndag är full av turister, att parkera inne i staden är näst intill helt omöjligt.

Först känns denna totala frånvaro av exklusivitet av att vara i kuststaden Regis Lime med the Jurrasic Coast intill, helt förlamande. Ett enormt motstånd infinner sig, orkar vi verkligen trängas med alla denna varma söndag, Regis Lime känns plötsligt som ett rejält felval. Vi samlar dock ihop oss och ser till att köpa lite nyfångad makrill i ett av stånden. Den som inte gillar makrill och det var minst fyra av oss, kan få annan fisk eller hamburgare i sin take away-låda av papp. Med papplåda och dricka slår vi oss ned i hamnen och får en skön måltidsstund med full underhållning. Tidvattnet är på väg ut och i hamnen råder full aktivitet.
Det är det här som är en viktig del av resandet, slå sig ned med något gott att äta och dricka och betrakta folklivet.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Mätta och belåtna kunde vi sedan vandra åt det mer folktomma hållet, då många valt sandstranden där filtarna låg tätt, gick vi omkring bland stenarna och letade fossiler. En söndag i Regis Lime kan bli riktigt bra!.

Sista anhalt – Brighton

I Brighton fick vi från vårt hotell utsikt mot piren och pariserhjulet. Piren var vi bara tvungna att promenera på redan samma kväll som vi kom dit. En märklig skapelse, denna pir rakt ut i havet med sitt lite lätt bedagade nöjesfält.

Vad göra i Brighton? Vi valde faktiskt att lämna staden och for till Beachy Head och kalkstensklipporna, en naturupplevelse utöver det vanliga som jag kan varmt rekommendera.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Höjdrädd eller inte – det är en outstanding känsla att vandra så högt upp med havet så lång nedanför, man kan måste ju inte gå intill kanten, man kan gott hålla sig en bit på det kortsnaggade gräset.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Efter detta meditationsliknande stopp for vi vidare till den lilla rara staden Battle, det var faktiskt här som slaget om Hastings egentligen var och vi väljer att besöka museet 1066 Battlefield som får bli vår sista historielektion på denna Englandsresa.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Här är huvudattraktionen det slagfält där slaget utspelade sig 1066, vi vandrar runt slagfältet på 30-40 min och får en avgörande bit av Englands historia på ett spännande sätt rätt in i örat. Någon hann tröttna på guidningen från sin audioguide och kunde istället springa av sig på promenadstigen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vi tackar Elisabeth som än en gång har delat med sig av sina resor. Det är härligt att få följa med och jag hoppas vi snart ska ut och resa igen!

2 Responses to Drive on the left – en barnfamilj i Sussex och Devon – del 2
  1. Maja Svara

    Jag ska bila på den engelska landsbygden i sommar. Jag undrar vilken benämning de små,små vägarna har i England? Behöver veta för att undvika de större vägarna. Tacksam för svar!!

    • Hallins reseblogg Svara

      Maja: För att få riktigt professionell hjälp har jag vänt mig till Charlotta som har bloggen Bara Brittiskt och som kan England på sina 10 fingrar.
      Så här svarar hon:
      Hej Maja! Så kul. Vilken del av England?
      Jag vet inte vad du menar med ”små, små” men de minsta är oftast inte ens nämnda utan mest lokalvägar mellan häckar och stenmurar med traktorer m.m. (ibland kallas de C-roads). Dock kan de ha gamla vägskyltar och leder ofta vidare till andra vägar och inte bara gårdar. Det är överlag bra skyltning på småvägar. Annars är B-roads (de gröna på de flesta kartor) de som är mellan pluttevägar och motorvägar (M och A).

Kommentera

Din email-adress kommer inte att publiceras. Var snäll och fyll i namn, email och en kommentar.