Sydafrika – Drakensbergen

Idag har turen kommit till Drakensbergen som ingår i ”Panoramaturen” på vår vinstresa i vår tävling med Jambo Tours, Natur, kultur & vilda djur. Resan leds av Hylton Langley som tillsammans med sin fru Ingrid Langley har delat med sig av den här spännande historien om Drakensbergen. För ett tag sedan gjorde jag en intervju med Ingrid och Hylton som du kan läsa här. Det är Hylton som har tagit de fina bilderna.

Drakensbergen är en stor semesterort för sydafrikanerna
Drakensbergen är den längsta av Sydafrikas bergskedjor. Den sträcker sig från Limpopoprovinsen i norr där bergskedjan med sina 3.200 meter är som högst till Kwa Zulu Natalprovinsen i söder där den högsta punkten, Mount Anderson utanför Sabi mäter 2.300 meter ö.h. Staden Sabi är en riktig semesterort för sydafrikanerna. Området erbjuder fina fiskemöjligheter samt närhet till både den fina Panoramarutten som sträcker sig utmed hela bergkanten samt Krugerparken i låglandet nedanför bergskedjan. Detta område kallas för The Lowveld men i folkmun säger man The Slowveld eftersom det inte är många som är punkligt i tid här. Man kommer när man kommer!


Bourkes Luck Potholes är en attraktion från Panoramaturen och är platsen där Blyde- och Treurfloderna flyter samman. Bergarten är basalt bergart som är mycket mjuk, därva dessa stora ”grytor” som bildas när vattnet cirkulerar tillsammans med små stenar.


Three Rondawels är en av Sydafrikas mest kända utsiktsplatser. Rondawels betyder rund hydda med grästak och om man tittar riktigt noga kan man se att att det ser ut som en sådan.


I närheten ligger Swadinidammen som man dammat upp Blydefloden med för att till en början göra elektricitet. Numera används dammen för att bevattna området nedanför berget där man odlingar med tropisk frukt.

”Voortreckers” intar området
Till Sabi kom en gruppering av så kallade” Voortrekkers” runt 1830. 1652 kom den första gruppen med holländare till Sydafrika, som då inte alls var ett land. De hade blivit ”avsläppta” av Ostindiska kompaniet, för att nere i det som är nuvarande Kapstaden, föda upp boskap och odla grödor till de skepp som rundade Afrika, antingen till eller från Indien på den såkallade Spice Route”. Efter några hundra år hade de vuxit i antal, och också spridit ut sig över en större yta, både österut men framför allt inåt land. När britterna annexerade Kapstaden proklamerade de det som deras koloni. Detta ledde till att ”boerna” (betyder farmare eller bonde) kände sig förtryckta på flera sätt. Efter några års avvaktande kom de tills slut fram till att de skulle lämna Kapstaden till engelsmännen och istället dra uppåt land i vagnar dragna av oxar, något som man inte hade gjort tidigare. Det är här namnet ”Voortrekker” kommer in. Ordet betyder ”de som drar före” på Afrikaans, och det var precis så de gjorde. Man kan faktiskt likna denna del av Sydafrikas historia, med det som hände i USA, när pionjärerna drog västerut.

En ny hamn skulle hittas
I landet bildades olika grupperingar. En av dessa leddes av av en man som hette Hendrik Potgieter och slog sig ner vid Drakensbergen och staden Potchefstrom som ligger cirka 10 mil väster om Johannesburg. Staden kunde liknas som deras huvudstad men på grund av att engelsmännen nu också hade annexerat det som är nuvarande Kwa Zulu Natal, där hamnstaden Durban ligger och ”borena” inte ville ha något med engeslmännen att göra fann man sig tvungna att hitta en annan hamn där man kunde ta in proviant. De visste att det fanns en hamn i Delagoa Bay, nuvarnade Maputo i Mozambique, men man hade inte hittat någon rutt nerför bergen, till låglandet, och genom det som är nu är Krugerparken.

Det var alltså att hitta en ny hamn som var Hendrik Potgieter och hans grupp hade som uppgift att göra. Man beslöt att kvinnor, barn och unga män skulle slå läger vid en flod och vänta på Hendrik och hans grupp män tills de förhoppningsvis hade hittat en rutt till Delagoa Bay. Det bestämdes att om Hendrik inte kommit tillbaks inom en utsatt tid skulle de packa ihop sitt läger och dra tillbaks till Potchefstrom. Alla visste att det fanns faror på vägen, bl a vilda djur. Då dagen passerade och männen inte kom tillbaka började man med stor sorg att packa ihop sitt läger och började dra västerut. Efter ett kommer Hendrik och hans män ridande och skjutande med sina pistoler i luften eftersom de var mycket glada att de hade utfört sitt uppdrag till fullo.

Flodernas namn blir till
Kvinnogruppen hade redan hunnit fram till en annan flod och eftersom kvinnorna var så sorgsna när de lämnat den förra floden så döpte man den till Treuer, som betyder sorg på afrikaans. Den nya floden fick heta Blyde, som betyder glädje. Därav kom det sig att de två närbelagda floderna, som vi numera känner igen som Truerfloden och Blydefloden fick sina namn, och som vid Bourkes Luck´s Potholes, som är en av attraktionerna på Panoramarutten, går ihop och blir den större Blydefloden. Floden flyter genom den tredje största canyonen i världen, Blyde River Canyon, som givetvis är den största och mest majestätiska attraktionen här uppe i bergen.

Kommentera

Din email-adress kommer inte att publiceras. Var snäll och fyll i namn, email och en kommentar.